oker y kalla mig patetisk, men jag sanar han då han var den enda som, förstod mig, och de värsta är att jag förstörde de...
han vill ju inte prat med mig längre....
okey att jag gråter nu är för att jag är trött på att känna mig ensam, för att jag har pms, för att jag är trött, för att jag lyssnar på musik jag gråter av, för att jag kollat igenom en massa bilder och för saknar alla minne och för att jag saknar andreas....... skulle göra vad som helst för att bara få pratat med han och reda ut allt.....
så om de finns en gud så snälla låt mig få prata med han en sista gång.. jag hatar att förlora männsikor specielt en vän som betytt så mycket som andreas gör.

eller ska jag bara glömma dig och ha dig som ett minne?
jag minns alla våra samtal, hur du fick mig le, hur du alltid brydde dig....

var är du nu? finns de någon annan som är bättre än mig?

jag vill bara säga att du rädda mig och förlåt för allt annat.....