schizofreni

27/12-08   12:43 

Ämne: psykologi

Arbete: psykiska problem

Av: Zandra Welander 2 bf b

Schizofreni !Inledning!

Jag har valt att skriva om schizofreni eftersom jag tycker det är intressant att få veta hur människor kan få det och vad som orsakar att man får det. Det som gjorde det ännu mer intressant var när jag läste att en på hundra drabbas av schizofreni. Alltså skulle det betyda att 9000 personer i Sverige skulle ha det. Schizofreni är alltså en av de vanligaste sjukdomar man kan få inom psykiska sjukdomar. I min undersökning har jag utgått från ett par frågor:

1. Vad är schizofreni?

2. Vad är orsaken till att man får det?

3. Vad får man för symptom?

4. Hur drabbas en vardagsliv/ yrkesliv om man har det?

5. Hur kan man underlätta livet för en som har schizofreni?

6. Hur kan man behandlas om man har detta?

Jag tycker även det är viktigt att lära sig om olika psykiska sjukdomar för det kan göra att man lättare förstår människor som har det och kan sedan hjälpa dem på bästa viss. Jag vill jobba med människor och då är det jätte viktigt att man på bästa sätt kan hjälpa alla människor oavsett vem det är.

Schizofreni!

Vad är då schizofreni? Innan jag började läsa om det så trodde jag att det var när man personlighetsklyvning och det är till en viss del sant men sjukdomen beror på mycket på ett fel i hjärnans signalsystem, att sätta en orska är svårt varför man får det, det finns olika:

Stress-sårbarhets modellen, personen är från den född sårbar, och när den var mindre har den utsatts för mycket stress och blivit sårad, detta leder till att personen får schizofreni

Medicinsk/biologisk: personen har det i sitt arv eller så kan det blivit en hjärnskada när barnet låg i magen eller under förlossningen.

Detta är bara två av de många olika förklaringar till att man får schizofreni, det finns väl ingen som är fel egentligen eftersom dem flesta stämmer, tycker jag i alla fall. men klart är ju att personen som har schizofreni har något fel i hjärnan, så det kanske är en blandning av dem olika modellerna som gör att en person får schizofreni. Frågan är ju om vi kan försöka undvika att folk får schizofreni.

Schizofreni är en psykisk sjukdom där den som har det kan drabbas av psykos.

Den som har schizofreni har svårt att kontrollera tankar, känslor och beteende eftersom hjärnan har svårt att skicka signaler på rätt sätt och tolka.

Symptomen man får påminner mycket om det som tonåringar går igenom under puberteten. oftast upptäcker schizofreni i slutet av tonåren och man upptäcker det oftast genom att familjen tycker att ens beteende borde blivit bättre eftersom tonåren snart är slut. Men alla som har schizofreni har inte samma symptom, nej det skiljer sig väldigt olika från person till person. Därför är det en väldigt svår sjukdom att diagnostisera, det kan ta upp till ett halvår innan man kan ställa en diagnos om att någon har schizofreni.

Symptomerna som personen får finns i två olika huvudgrupper, en positiv som är beteende och egenskaper som tillkommer i personens karaktär. Och en negativ där egenskaper och beteende försvinner från personen. Det menas alltså med att en person som har schizofreni kan alltså vara den där glada personen som alltid är positiv men helt plötsligt så är personen negativ mot allt. Vad innebär nu de positiva och negativa då?

Positiva symptom:

Tankestörning, personen upplever att andra kan läsa dess tankar, den kan inte tänka klart utan medans den tänker på en sak så kommer en annan sak upp

Vanföreställningar, man ser inte vad som är verkligt man känner sig förföljd eller att man blir besatt av saker som svartsjuka. Vissa personer och händelser kan få personen att reagera konstigt.

Hallunicationer, personen hör ofta röster som säger åt den saker, som kritiserar en, personen hör ´rösterna som att dem är verkliga. Man kan även se saker som inte finns eller känna att någon tar på en. Detta leder till att personen som upplever detta beter sig konstigt och gör kanske saker den annars inte brukar.

Negativa symptom:

Personen känner ingen empati eller medkänsla, den bryr sig inte om vad andra tycker eller tänker.

Personen kan bli apatisk, den tar inga beslut, den orkar inget

Personen känner sig inte social och drar sig undan alla.

Till de negativa så är det även så att personen får svårt att lära sig saker, har svårt att komma ihåg och koncentrera sig.

Hur klara sig man om man har schizofreni?

Att leva med schizofreni är inte lätt eftersom man tappar greppet om verkligheten så kan man förlora allt, vissa lyckas bygga upp sitt liv igen med medicin och terapi men många blir aldrig riktigt friska.

Som schizofren behöver man ofta stöd från psykiatrin och ibland även från Sociala myndigheter. Det kan handla om allt från sysselsättning några timmar i veckan, till särskilt boende som enligt lagen om handikapp skall erbjudas av kommunen.


Ekonomiskt: många behöver hjälp från socialen eftersom dem inte kan jobba, vissa klarar av att jobba men rädslan att falla tillbaka gör att många hellre försöker göra något annat än jobba.

Psykiskt? Att få diagnosen schizofreni är givetvis oerhört nedslående, då schizofreni är en kronisk sjukdom som innebär en ständig rädsla för återfall i psykostillstånd. Det gäller att inse att man fortfarande är en person, inte en sjukdom och försöka fylla vardagen med något meningsfullt som inte innebär stress. Stress kan nämligen förvärra sjukdomen. Detta är dock inte lätt men man måste försöka att leva sitt liv.

Jag klarar mig, men inte mycket mer och så känner många schizofrena. Man klarar sig, helt enkelt för att man måste.

Hur kan man underlätta livet för en som har schizofreni?

Familjen: att finnas där och stötta är viktigt. Man ska inte stötta bort personen när den blir bättre för det kan försämra. Man måste tänka att det är inte någons fel att detta hänt. Trots att personen som har schizofreni kanske stöter bort en så måste man försöka finnas där för personen.

Utomstående: se till att personen får behandling den behöver och medicin, att ge personen den bästa hjälpen, för även om personen har problem så har vi ingen rätt att behandla den illa.

Sociala stödinsatser

Individuella stödinsatser kan behövas för att ta tillvara på intressen och resurser men även

för att motverka social isolering samt ge dagarna struktur och ett meningsfullt innehåll.

Insatserna kan variera men handlar ofta om:

Stöd i boendet

Sysselsättning, exempelvis någon kurs

Möjlighet att besöka en träfflokal

Personligt ombud

Fritidssysselsättning

Kontaktperson

Stöd till barn och anhöriga genom exempelvis anhörigföreningar

Stöd genom patientföreningar

Jag tror att många vet inte hur dem ska vara mot en som har schizofreni, men jag tror att så länga man är medveten om att personen har det och vad sjukdomen innebär så tror jag inre det är någon fara, för att special behandla någon är fel, visst personen kanske behöver mer hjälp än andra men för det ska den ändå behandlas som en människa och som alla andra.


 


Behandling!

Utöver antipsykotisk läkemedelsbehandling är psykologisk behandling, integrerade

behandlingsmetoder inkl. krisintervention och stödinsatser viktiga för att personer med schizofreni ska få hjälp med de svårigheter många har i sitt dagliga liv.

Några exempel på behandlingar är:


Psykologisk behandling och psykoterapi

Framgång i behandling gynnas av kunskap och tillståndets bakgrund, uttrycksformer och behandling. I psykoterapi för man hjälp att tolka sina upplevelser, hantera känslor, öka självinsikten för att på så vis bättre hantera sina problem. Vid schizofreni förekommer fram för allt psykologisk behandling enligt kognitiv terapi/beteendeterapi, samt stödjande och jagstärkande metodik. Psykodynamisk behandlingsmetodik förekommer, men är mindre vanligt och berörs ej mer här.


Stödjande och jagstärkande psykoterapi

Ger individen hjälp att klara sin vardagssituation med hjälp av stöd och uppmuntran frånterapeuten. Målsättningen är att minska ångesten, få en mer realistisk uppfattning om sig själv, bättre verklighetsförankring och en ökad självständighet. Tillsammans identifierar individen och terapeuten problem och sätter upp mål för terapin, som sedan regelbundet följs upp. Samtalen är inriktade på praktiska vardagshändelser, där terapeuten ger råd, beröm och hjälper till att hitta förklaringar.


Beteendeterapi

Denna terapi inriktar sig på själva beteendet istället för de orsaker som ligger bakom.

Målsättningen är att ändra tidigare inlärda och felaktiga beteenden.

metoder för träningsprogrammen kan vara:

Att individen successivt utsätter sig för en situation som ger ångest,

exempelvis gå till affären och handla, och ser att man klarar av dom utan att få ångest.

Kallas exponering.

Att individen får se när terapeuten genom exempelvis rollspel, visar att man kan klara en

situation utan att något hemskt händer, därefter prövar individen på samma sätt.

Kallas modellering.


Mediciner:

Vid schizofreni och liknande psykossjukdomar används som tidigare nämnts antipsykotiska läkemedel som förhindrar symtomen att bli värre och förebygger dem från att komma tillbaka.

Haldol och Risperdal i andra hand Zyprexa. Inom slutenvården rekommenderas dessutom också Cisordinol,

lugnande: Oxascand och sömngivande: Zopiklon.





Källor:

Boken, psykologi, s. 236-238http://www.psykiatriinfo.se/AZTemplates/Page.aspx?id=497

http://www.omschizofreni.se/om_schizofreni/behandling/ovrig_behandling.html



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Zandra

Min blogg om mitt liv:)

RSS 2.0