När man är en sisådär 15/16 år så börjar man funderar lite smått på framtiden, man försöker se sig själv ta studenten, gifta sig, skaffa barn men ung som man är så har man svårt att se det där. men så kommer den dagen när man tar studenten. I högstadiet trivdes jag ganska bra och på media. Trivdes bra på bf med. Det är bara det att jag är en ensamvarg och jag hatar att umgås mycket. Jga kan tycka dte är kul ibland men inte för ofta. Sen så var det så att jag är ingen sån som festar på det viset vilket min klass gillade så jag hamnade liksom utanför. jag är en sån som de flesta gillar och har lätt att prata med mig, men jag har svårt att umgås med folk och sen kände ju alll varann sen innan. Men i alla fall på studenten så kom jag till skolan och mötte upp klassen och då hamnade man med i stämmingen, vi skrek, vi sjöng i hela skolan och i aulan. Min klass hördes nog mest:) fan vad vi tjoade. Sen i aulan var det så lång tråkigt!!! Men jag gillade stämingen vi hade i klassen. Efter massa tal i aulan och en träff med lärare och få betyg:) så var det dags att gå ut på balkongen. Fan vad nervös man var och sen krånglade vår låt också. Men kul var det och snabbt gick det. Fan vilket rus man fick i kroppen när man sprang ut där. Sen tog vi oss ut med resten av 2010 studenter från brinell till anhöriga. Efter det bar dte va ner mot stan för att åka student flak och det var kul att stå där och vinka och skrika och sjunga. Efter dte sen sa vi hej då och alla försvann åt sina håll. Jag gick hem och umgicks med familjen, gick över till hanna och sen när hon skulle ut för att dra till sista student festen så gick jag hem och kolla film och kände mig nöjd med min student. Jag valde själv hur jag ville ha det och var så nöjd. Jag saknar inte min klass eller skolan på det viset, jag saknar mer den där skolan känslan man hade.  Det enda jag tycker var tråkigt med min student är den där jäkla mössan som kosta typ 1000 kr, känns smått onödigt men är ett minne för livet!

Så gör studenten till er egen och kom ihåg att detta är början på ert nya liv!!!!!

På slutet av skolan så var jag ganska trött på skolan, klassen och ja allt men jag kämpade på och

idag är jag så otroligt stolt över mig själv. jag hade inga ig och mest stolt är jag för mitt projektarbete och sen att jag från 8an har lyckats få vg i svenska:) Jag kunde fått högre betyg i visssa ämen det vet jag om jag bara kämpat lite mer, men då jag tappade skol andan och inte hade lust så gav jag upp lite vilket jag ångrar lite!

Men när jag tog studenten så kände jag faktiskt mig stolt och jag kände att detta är början av något underbart!!!