god morgon alla! jag tror jag sovit skit länge.. somnade vid tio.... men jag vaknade en sväng i natt, skickade sms till  andreas. han svarar mig när vi inte går inte på att snacka om hur vi känner och sånt.
andreas ser mig som sin vän, vilket jag visste men han kunde sagt de från början, nu gör de ont. riktigt ont.

de värsta är väl att jag skulle nog kunna vara hans kompis, men de är inte "min" andreas som jag pratar med nu. den andreas jag lärde känna är inte samma andreas som nu. och jag orkar inte lära känna någon igen, lita på någon igen. min andreas, min ängel är borta..... och han svek mig...

jag vill bara att allt ska vara som vanligt.

hade inte andreas kommit hit förra lördagen så hade de aldrig blivit såhär.....

andreas beter sig ungefär som när de blev krångel med s...

andreas sa innan vi träffades hur han kände för mig, han sa när vi träffades och efter att inget av de han kände hade förändrats.. men nu har allt förändrats.....

jag tar med mig bilden av andreas hur jag såg på han när jag försvinner... jag hoppas han minns mig för de som han såg innan allt blev fel.


att vi inte kan vara vänner är mest för de med att de är inte samma andreas, och de ändrar allt.
för om andreas får flickvän då kommer han glömma mig......

i andreas ögon var jag bäst, jag var underbar och vad jag än gjorde så såg han mig samma.
han fick mig att må bra, att känna mig speciel.

jag har lärt mig mycket från andreas. som att om man betyder något för en person men personen verkar glömma en så kan de vara bra att personen få känna hur de skulle kännas att förlora en......

kanske var de meningen att detta skulle ske.. att de är dags att gå vidare nu.. att andreas kom in i mitt liv för att sedan försvinna.

jag vet inte--- jag vet bara att andreas kommer alltid betyda väldigt mycket för mig.